Promenad och tankar.
Just hemkommen från promenad...
Och åter igen och helt plötsligt så nedstämd...
Vad är det för fel på mej?
Varför kan jag inte få nån jävla ro i kroppen?
Jag vill bara dra vidare igen, jävla skit.
Tillbaka till Kanada tillbaka till Perth, ut och resa.
Jag vill bara bort, jag vill inte detta!!!
Om man ändå hade nån som kunde vägleda en.
Folk säger att man ska följa sina drömmar, men hur följer man sina drömmar om man inte har några?
Ja vet inte vad jag vill eller vart jag ska.. Årena bara tickar på som en tidsinställd bomb.
Som när som helst kommer explodera. Och då har allt vart förgäves.
Vad är meningen?
Hur gör man för att leva livet som man själv vill?
Hur blir man lycklig?
Hur ska jag kunna följa mina drömmar när det hela tiden känns som att jag sårar folk på vägen genom att åka?
Helvete å!! Har inte ens bott här i Uppsala 1 år och redan är jag på bristningsgränsen.
Och det är inte första gången på dessa månader.
Kommentarer
Trackback
